Åh gud vi har fått en bebis. En liten ekorrunge som hänger i vår trädgård. Först trodde vi att den hade blivit övergiven av föräldrarna för de sågs aldrig till. Så liten, så söt och alldeles ensam. Inte alls speciellt rädd för oss, kommer fram och nosar och småpratar när man sätter sig på huk. Först höll den sig under takpannorna, men sedan ett par dagar har den flyttat ner till under vår altan. Vilket inte är så lyckat eftersom Fedra smyger där och är ett litet rovdjur.
Vi ställde ut vatten och mat, ifall den nu var övergiven. Maken gjorde till och med ett bo av kartong med mjukt och mysigt i, och bara ett litet hål som ingång. Där hoppar den in ibland. Ringde såna som vet och fick råd att försöka hålla uppsikt så att inte fåglar kommer för nära (hur gör man det?!) och att mamman troligtvis finns i närheten. Mycket riktigt, i morse dök en stor korre upp, och de hoppade runt i träden tillsammans. Men sen återvände lillen ner på marken och for runt. In och ut ut garaget. In under bilen och sen tillbaka till altanen. Den har träffat på Fedra några gånger. Jag vet inte om det beror på att jag skriker på henne eller om hon tycker att ekorren är lite för stor, men hittills har hon inte försökt ta den. Hon ser dock sugen ut…
Vi oroar oss för den lille och hoppas att den ska klara sig undan alla tänkbara faror och växa till sig. Så om grå hår dyker upp, varen I ej förskräckta.
No Comments