Minsann, jag beställde just en födelsedagspresent till mig själv. Det är ju trevlig med någon man verkligen vill ha också, tänker jag. Något blingigt.
Jag vill slänga ut en varning vad gäller shopping i nätbutiken Fyndiq. Det hörs kanske på namnet att det är skräp, men jag beställde i alla fall en relativt billig produkt. Fick hem något som inte alls liknade det jag beställt. Mailade och meddelade att jag var missnöjd, ville returnera och få fakturan hävd. Inget svar. Hörde av mig igen. Och igen. Fick svar i stil med “luta dig bara tillbaka och njut, någon kommer att höra av sig”. Vilket såklart inte hände. Efter flera veckors växande irritation och märkligt bemötande meddelade Klarna att fakturan makulerats. Och så fick jag ett svar från Fyndiq att jag återigen kunde luta mig tillbaka bla bla bla och att dom hade beslutat sig för att göra ett undantag och ändå låta mig behålla det jag beställt. Vad godhet! Not. Ta er i brasan, Fyndiq. Ni vågar väl inte publicera min feedback på nätet så jag gör det åt er.
Gissa min förvåning/förtvivlan/förbanning ikväll efter Friskispasset när jag jag skulle sätta på mig ytterskorna och gå hem. De fanns inte där! Mina mjuka goa inte helt billiga Bally-kängor. Jag brukar ta med mig dem in i jympasalen, men just ikväll var jag lite stressad när jag kom och tänkte inte på det.
Så konstigt för det var nästan inga människor i lokalen förutom inne på passet. Bara att inse att någon tagit dem. Jag fick gå hem i tunna innejympaskor. Blöta fötter? Ja. Men det gjorde ingenting för när jag kom hem hade jag fått ett sms från Friskis om att en person tagit fel skor och direkt lämnat tillbaka dem när det upptäcktes. Phu!
Jag fick feeling och tog mig an makens oljerock också. Så fin den blev! Och sen kom han på att han ju har en till och då tog jag den också av bara farten.
Nu är vi rejält inoljade.
Jag är omåttligt nöjd med mig själv för att jag sparade min gamla oljerock och inte sålde den när den kändes omodern där ett tag. Letade fram den på vinden och fann att den är PERFEKT. Precis lagom sliten och som en smäck storleksmässigt. Idag har jag oljat in den och nu är den ULTIMAT. Ska visa på någon dag.
Är min dotter den enda som är besatt av koreanska popartister? Nej, tänkte väl. Är hon ensam om att sprida ordet om dessa artister? Näpperligen. Mitt barn tvingar mig att lära mig namnet på alla medlemmar i BTS (dom är sju stycken). Både artistnamn (det klarar jag) och deras riktiga namn (det klarar jag inte). Vi tittar på videos när de sjunger, när de pratar knackig engelska, när de shoppar, blir intervjuade, och så vidare och så vidare. Tills jag blir galen och skriker rakt ut.
Man måste välja sin favorit i bandet. Sin själsfrände. Jag har valt (för min dotters skull, god damn it, jag är inte en snusktant) … håll i er… Rap Monster! Varför? För att a) det är ett knäppt namn b) han har ofta glasögon, tycker jag är coolt, och c) han är väl den som ser minst ut som en barnunge trots att han ser ut som en barnunge.
Oj någon har visst tagit semester helt och hållet. Ledig ledig ledig. Fortsätter lite till, sen är det tillbaka till det normala igen. Tjoflöjt!