Dagens

Blekfiseri blekfisera. Orkade inte fixa mig så mycket eftersom jag ändå skulle iväg och träna på lunchen.

Jag har återupptäckt ambandsuret! Min fina 40-årspresent är både bra att se tid med (duh!) och fin som smycke. Jag upptäcker att jag uppskattar att ha koll på tiden utan att hela tiden behöva famna efter mobilen.

Jag har åkt till jobbet av två anledningar idag. Ena anledningen har anmält sig sjuk så nu hoppas jag att åtminstone den andra blir av. Och så har jag smugit in en lunchmassage också. Kroppen ska ha sitt!

Jomen det lunkar på här i januari. Inte så händelserikt, men det är man ju corona-van vid. Funderar en del på det här med att fylla 50. Det är väl bra? Bättre än att inte fylla alls. Samtidigt kan man ju inte säga någonting annat än att man är riktigt vuxen, det går liksom inte att komma undan längre. Fast ung på insidan kan man såklart fortsätta vara. Kroppens förfall och allt det där. Å andra sidan ska man väl vara tacksam att man har en fungerande sådan! 50, 50, 50 – så nu har jag sagt det färdigt på ett tag.

Här kan man förresten skåda innehållet i den orange minkartongen närmare. Sabla godsak.

Ny vecka – nya tröttigheter. Eller nåja, jag känner ett uns av vår i mig. Härligt.

Nöjd med vädret är hon inte, vår lilla kattdam. Det blir mest ligga inne och sova, och skrika på matte ibland.

Dagens värt-att-veta: man måste hålla upp dom här brallorna när man går i trappor, annars snubblas det.

Med en sån här rosett kan dagen bara bli härlig, eller hur?!

Nu har jag jobbstressat hela dagen och hoppas kunna lugna ner mig under kommande massage. Namaste.