Det poppar ju upp roliga second hand-butiker till höger och vänster nu för tiden. Kul! Jag har ganska nyligen upptäckt ReRobe, som är både en digital och fysisk butik med roliga märken. Finns en hel del fint, men jag tror man får vara rätt snabb för plaggen säljs rätt snabbt. Idag trillade jag över den här patchwork-skjortan från Comme Des Garcons (har en ”asisan crush” vad gäller mode vågar jag påstå) och fick puls.
Varje gång jag har dom här byxorna får jag komplimanger. Ett par ”vanliga” svart byxor, det måste betyda att de verkligen ser bra ut, eller hur? Och jag kan meddela att de känns bra också. Filippa K modell Karlie i ullblandning. Jag valde storlek 40 på dessa, då sitter de ganska löst och härligt. Hade nog kunnat ha 38, och hade nog fått dom tightare och lite kortare då, men erfarenhet säger mig att det oftast både ser och känns bättre att gå upp än ner i storlek på gamla dar.
Så är ni på jakt efter en schysst svart kostymbralla är detta mitt tips.
Grönt är skönt och allt sånt. Jag kom över den här mega dunjackan från Arket till kraftigt nedsatt pris. Har velat ha en riktigt gosig stor varm jacka som går över rumpan. Men. Det är ju inte säsong nu, så den får hängas undan. Kommer den att kännas lika cool nästa vinter? Jag tror mig vara lite rädd för färg och tänker att en himla färgklick till jacka kan vara terapi. Samt ett glatt alternativ till alla mina svarta ytterplagg.
Så. Spara eller returnera?
Kolla vad jag fick hem idag. En massa små figurer (är dom döda, undrade maken och pekade på de med korsögon). Funderar på att sätta dem på en jeansjacka, 50 år som jag är. Cool som en swimmingpool.
Jag har haft span på den här klänningen från Stylein sedan den var ny för ett par år sedan. Fick för mig att den känns en smula Pretty woman när Julia Roberts shoppar loss och går in i butiken där hon blev nobbad (likheten är inte slående ser jag nu när jag googlar, men men). Fann den på 70 procents rea (fortfarande inte tokbillig, är inte Stylein aningen pricy för ganska ofta polyester?).
Den är alltså vit och kritstrecksrandig. Ganska figurig med fluffiga ärmar. Väldigt söt. Den skulle göra sig bra på dop eller ett garden party, och hur ofta går man på såna?
Jag vet att jag hintade att jag behövde hjälp, men jag har redan bestämt mig för att det blir retur. Ser tyvärr inte tillräckligt med användningstillfällen. Och dyker det upp en trädgårdsfest har jag flera tänkbara alternativ i klädkammaren, tack och lov!
För ett år sedan skrev jag:
Jag fotade loss när maken och sonen åt lunch. Dokumenterar hemmatillvaron i coronatider, typ. Åh! Suck! Jobbigt! Måste du? Dom himlade med ögonen och drog sig till minnes när jag fotade barnen tillsammans varje dag i ett år. Och DÄR föddes en idé. Jag fyller ju år i morgon. Vilket utmärkt datum att påbörja ett nytt fotoprojekt!
Jag tänker att jag bara ska fota med mobilen. Har ju en ny fin med bra kamera, så det ska inte vara några problem. Tema då? Ja inte min motsträviga familj i alla fall. Riktar nog hellre blicken mot mig själv. Fyller 49 och skulle tro att jag ålderskrisar så smått. Med krämpor, kropp och rynkor. Men håller i kläd- och skointresset med samma passion, om inte ökande med ålder? Kanske något på temat Linda on her way to 50 – old-ish but stylish?
Trot eller ej, men jag har tagit en bild varje dag hela året. Inga rafflande bilder, men från min vardag. Inte illa pinkat, om jag får säga det själv. Här kommer den sista. Sen får jag se hur det blir. Jag har fått en underbar ny kamera i födelsedagspresent, gissar att jag kommer att ägna mig åt den en hel del.
Här kommer den sista bilden i detta projekt:
Jag har velat se den här utställningen länge, Klippt ut och sparat en lapp för att komma ihåg. Och idag blev det äntligen av. Alternativ sekretess av Annika Elisabeth von Hausswolff, på Moderna museet. Mycket sevärd, enligt mig. Maken var halvimpad och menade att han skulle kunna göra sån konst (yeah right) men sen kollade vi också på utställningen om Sigurd Lewerentz på Arkitekturmuseum och då var han imponerad minsann. Jag också faktiskt.
Märkligt nog kan jag inte ha läsglasögon. Än. Bara när jag har linser (?) Men jag har ju gott om bågar ändå. Mina vanliga, ljusrosa som är progressiva. Mina terminalglasögon, som är perfekta även när jag läser tidningen vid frukostbordet eller bok i fåtöljen. Dom blandas ofta ihop med makens som är snarlika. Han tar mina och sen svär han när han inte ser. Och så är det mina gamla genomskinliga bågar som jag kanske inte ser helt ultimat i men jag jag har med när jag tränar.
Räcker bra så här va?