Det slår mig att jag inte ”är” lika mycket Acne som jag en gång var. Nästan inte alls faktiskt. För några år sedan var Acne ett av mina absoluta fem-i-top-märken. Mest jeans men även tröjor, koftor, topar, blusar och skor. Jag har fortfarande kvar ett och annat i jeansväg (fast ärligt talat har jag inte hittat någon modell som verkligen sitter som en smäck), en lång mohairkofta (som jag har som hemma-när-det-är-kallt-plagg) och mina pistol boots som jag älskar. Men resten har jag nog gjort mig av med på ett eller annat sätt.
Något har alltså hänt. Jag funderar lite på vad och kommer fram till följande tänkbara alternativ:
- Jag ändrade stilinriktning.
- Jag blev äldre.
- Jag är inte lika hipp som Acne (längre?).
- Acnes priser är inte vad de en gång var.
- Acnes designers har gått bananas (se bilden).
4 Comments
Haha, exakt samma här! Jag undrar också vad som hände. Vi kanske helt enkelt har växt ifrån varandra, jag och Acne 🙂 Men mina Jensen-boots tycker jag väldigt mycket om.
jag konstaterar att: kläderna kommer och går, skodonen består 😀
+1.
Hope är mitt go to.
ja du rä en hope-donna! jag är mer en filippa k och rodebjer-person 🙂