God och skön är den, julledigheten. Känns som en liten evighet. Jag ska jobba en mellandag, men det känns som en fis i rymden bland alla andra dagar som är lediga. Idag har jag veckohandlat, promenerat med maken, rensat ut härliga mängde skräp i källaren med samma make (han är igång nu, börjar prata om allt onödigt som finns på vinden också!), strukit och ätit en god lång middag.
Tänk att det snart är januari. Vad ska det blir för ett år? Kommer man att kunna resa? Gå på stan normalt? Hälsa på dom man vill hälsa på? Kramas?Kan bara hoppas!
No Comments