En liten arbetsdag kvar och sen efterlängtad helg. Konstigt nu för tiden, känns som att det är massor att göra och inget att göra på samma gång på jobbet. Saker skjuts upp, lägen förändras. Samtidigt försöker man göra så mycket normalt som möjligt. Det går ibland, ibland inte.

I morgon blir det i alla fall lunchpass på Friskis (får se hur många som vill träna) och bil istället för cykel. Tror inte att mina lår orkar med en femte cykeldag efter jympa.

God kväll.

Jag har klipptid på lördag och jag ämnar ta mig till frisören. Min man, a.k.a. hypokondrikern tillika orosmolnet, måste såklart börja domdera om att frisörsalonger är ett av de mest riskfyllda ställen man kan gå till!

Jag blir lite trött. Jag fattar att man ska undvika folksamlingar och närkontakter och allt sånt. Men man måste ju fortsätta leva också. Min frisör är väldigt noga med att på sociala medier berätta att de håller öppet, att de är friska (bara två som jobbar där så ingen stor salong), att man är välkommen så länge man är frisk. Om det inte blir utegångsförbud innan lördag tänker jag gå dit. Om inte annat för att min frisyr just nu inte är bra för min psykiska hälsa.