Allting i kategorien

Djupa tankar

Djupa tankar Nytt

Hope är död. Länge leve Hope.

22 oktober, 2019

I slutet av veckan stänger Hope sin outletbutik i Barkarby. Sorgsamt, jag har sannerligen gjort ett och annat fynd där under åren. Dom öppnar visserligen något liknande på Odengatan, men dock.

Jag kände att jag borde ta farväl, göra ett värdigt avslut. Så jag pinnade dit på lunchen. Det betyder att jag tog bilen, jobbar inte så nära. Det fanns inte jättemycket kvar, men det som fanns såldes ut till vrakpriser. Provade en del men inget föll i smaken. Förrän jag kom över på herrbyxor. Hope har ju lite udda så att det står storlek för både herr och dam i alla sina plagg, så egentligen finns det kanske inte herr och dam? Hittade hur som helst där på byxhänget ett par svarta shorts. Tänk cityshorts, fast lite fluffigare. Testing testing och dom satt som en smäck.

Så, med värdighet och ett par shorts för 200 kronor bjöd jag Hope-butiken farväl. För alltid. Amen.

Djupa tankar

Utmaning antagen

16 oktober, 2019

Vi (eller mest min man) bestämde att vi ska försöka klara oss med bara handbagage när vi reser bort fyra dagar framöver. Fyra dagar. Jag hade tänkt åtminstone två par skor. Två brallor. En kjol? Några tröjor. Plus allt det där andra nödvändiga. Och så måste jag ju ha en väska med mig som inte är handbagageväska. Utmaning!

Tänk om jag shoppar något? Som tar plats? I mitt huvud formas redan nu en mörk och gruvlig plan att vid behov beslagta plats i något av barnens (eller kanske bådas) väskor.

Övriga frågor som beslagtar för stor del av min hjärna:

  • Kommer det att vara varm eller kallt dit vi ska?
  • Regn?
  • Vilket ytterplagg ska jag välja (beroende på ovan punkter)?
  • Skor? Sneakers känns som ett säkert kort, men ett alternativ?
  • Får man ha ett stort handbagage och ett litet? Det brukar man väl?
Djupa tankar

R.I.P. Sara Danius

12 oktober, 2019

Märklig känsla, och så sorgligt, när en känd person man verkligen ser upp till och gillar dör. Och när någon dör alldeles för ung. Orätt. Så känns det med Sara Danius. Hon var ju inte alls färdig med livet. Det blir tomt utan henne.

En pralin!
Djupa tankar

Så dags

8 oktober, 2019

Jag upptäckte att jag är genuint deppig över kollegan som har semester. Både för att jag inte är i varmt land och för att jag saknar kollegan. Hm, efter en dag undrar ni? Känslosam much? Och sen då, blev jag tvungen att köpa en chokladbit. Och äta.

Ja, den som fattar fattar.

Djupa tankar

Hur är det på jobbet då?

3 oktober, 2019

Ibland har jag känt, efter en evighet på en samma arbetsplats, att jag verkligen borde söka mig vidare. Göra något annat, se något nytt. Stundtals har jag känt det väldigt starkt, ibland har det puttrat lite lätt så där, och för det mesta tänker jag nog inte på det alls. Det rullar ju på.

Härom dagen slog det mig hur bra jag för det allra mesta trivs på mitt jobb. Jag har jobbat där en evighet. 18 år. Haft olika roller (bibliotekarie, webbredaktör, chef, kommunikatör) och på så sätt träffat många olika personer och skapat massor av kontakter. Jag kan organisationen. Jag vet hur saker funkar. Folk vet vad jag är duktig på och ber om hjälp. Jag känner mig ofta uppskattad. Jag skrattar mycket på jobbet. Jag får hålla på med sådant jag tycker är kul (skriva, mötas, layouta, fotografera, jobba i projekt).

Vilken himla lyx ändå. Så jo tack, det är bara bra på jobbet.

Djupa tankar

Äldre och större

10 september, 2019

Jag hörde en person säga: Ja jag väger ju 20-25 kilo mer nu än vad jag normalt gör. Jag kom liksom aldrig tillbaka efter baren. Men…

Jag vet att personens barn är vuxna nu. Men hen ser ändå inte sin nuvarande vikt som sin. Den “normala” vikten är det som var för 15-20 år sedan. Är det inte sorgligt att känna så? Att ständigt känna att man är i fel vikt.

Själv har jag funderat mycket kring åldrande och vikt. Alltid förstås, men extra mycket på sistone. På ett annat sätt tror jag. Det senaste åren, kanske mest året, har jag känt mig äldre. Inte nödvändigtvis på ett dåligt sätt. Men väldigt vuxen, och definitivt äldre. Det händer en massa med kroppen. Det kommer rynkor. Är inte så himla spänstig i huden längre. Och fast jag tycker att jag beter mig som vanligt så är det banne mig så att jag har gått upp en storlek kring midjan och höfterna. Kan få lite ångest över det, men å andra sidan. Vad spelar det för roll om jag är en 38:a eller en storlek 40? Det är inte direkt livsavgörande va? Nej. Jag kan välja att gå ner några kilon eller tycka att det är ok som det är. Jag tror att jag tycker att det är ok.

Detta om detta, lite grubbleri på tisdags morgon.

Djupa tankar

Svacka

9 september, 2019

Jag tittar tillbaka i flödet och ser att det mest bara är Dagens där. Har total torka och brist på kul att skriva om. Märkligt kanske, för jag känner inte att min tillvaro brister på det sättet. Det händer smått och gott hela tiden. Men inget som jag får på pränt, tydligen. Kanske för att det är sånt som känns privat som jag inte kan/vill/får dela här. Eller så har jag bara blivit lite… trist?

Näsch, vi får väl se vad som händer. Om det händer.