På lunchen när jag satt och åt kände jag att något kändes löst. Märkligt, hade jag klivit i något som fastnat? Nej, sulan hade gett vika. Aja, bara att lämna till skomakaren (”Du går som ballerina!” är vad han säger till mig och säkert kommer att säga igen). Men det var aningen komplicerat att gå resten av dagen. Jag fick anamma en sällsam släpstil inomhus och en överdrivet lyft fot den korta tid jag var ute. Livet, va?
2 Comments
Attans! Bästa stövlarna dessutom. Lider med dig.
nu är dom omklackade och mår bra igen 😀