Tandläkarbesök i morse. Aldrig pepp innan. Alltid inställd på att dom ska säga oj oj oj vad med hål och tandsten och andra grejer på latin. Men idag blev hela tandläkarvistelsen allmän trivsamhet. Jag fick komma in i tid (brukar få vänta ett bra tag efter kallelsetid). Tandläkaren (olika varje gång jag är där) var jättetrevlig. Undersökningen gick snabbt (även om jag inte kan FÖRSTÅ varför den där grejen man ska bita på när dom röntgar måste vara så stor att den skaver in i tandköttet) och smidigt. Personalen var nog lite fredagsfnissiga för jag fick typ överdrivet beröm för att allt såg bra ut. Jag ska inte dit igen förrän om två år pga fin mun. Jag fick rabatt pga statligt anställd (”Härligt va, då kan du fira med tulpaner för den slanten istället, dom är ju så fina nu, gillar du tulpaner?”). Det blev inte så dyrt. När jag kom tillbaka till väntrummet satt min kusin där, så jag fick kramas med henne och få en pratstund.
När jag väntade på bussen till jobbet köpte jag en kaffe. Lyckan över lyckat besök gjorde att jag även köpte en smörgås, fast jag egentligen inte var hungrig. Och jag som sa till tandläkaren att jag inte småäter.
2 Comments
Lyllos dig, när jag var till tandläkaren fick jag kostnadsförslaget 28 tusen, inkl högkostnadskydd. Men det var innan tre amalganplomber lossnade av sig själv (det går fort när dom väl börjar rämna, alla tre inom ett halvår) Så vad det kostar nu vet jag inte, men borde ju bli billigare när man själv sanerat amalgamet.
Eftersom jag är egenföretagare så får jag ingen statlig rabatt.
/ C.
Milde tid. Om det är någon tröst var det statliga bidraget bara 100 kronor. Men jag var bara på en rutinkotroll så jag kom billigt undan ändå.