Varje gång en känd person jag haft med mig hela livet och tycker om dör, känns det som att hjärtat blir lite tyngre. Som att världen blir tommare. Nu Hasse Alfredsson. Vars Lindeman jag lyssnat sönder. Alla filmer och sketcher. Hans böcker. Och allt annat som förgyllt. Hejdå Hasse och tack för allt!
No Comments