Resesmaken är som baken

Det är några på jobbet som tar en tidig sommarsemestervecka. Vi satt och pratade om resor, packning (som vanligt mår jag dåligt när någon säger att Äh packar gör jag väl samma dag, flyget går ju inte förrän på eftermiddagen!) och om man tar med sig något speciellt på resan.

Intressant det där. En kollega reser aldrig iväg utan sitt speciella favoritknäckebröd nerpackat. Någons mamma har alltid med sig egen duk, sljusstakar, diskborste och trasa. En annan lämnar inte landet utan osthyvel. Svenskt bryggkaffe har man ju hört talas om.

Ja alla gör såklart det som passar dem bäst. Själv ser jag nog charmen med att ta seden ditt jag kommer. Jag gillar att saker och ting är annorlunda när jag reser, det är väl det som är lite grejen? Visst kan jag tröttna på vitt bröd efter två veckor på Sardinien, men det går ju att hitta alternativ. Och det är ju charmigt att skära osten med kniv! För att inte tala om kaffet. Det vore en skymf mot allt vad Italien är att inte dricka deras kaffe. Così così.