Historien om varför jag plötsligt måste ha ett rosa plagg och en väldigt smal sjal

Dåtid: smala scarfs har det ju tjatats om modemässigt sedan… i höstas? Eller åtminstone tidigt i vintras. Vem minns till exempel inte Rodebjers fantastiska svartvitrutiga med tofsar? Jag har sedan dess tänkt att nåt smalt silkigt att ha om halsen skulle man ha. Rosa plagg har jag inte tänkt något om alls. Förrän precis i närtid. Vilket tar oss in på…

Nutid: … Rodebjer igen! Vad är det med detta märke och mig!? För hos Rodebjer finns en smultronglassrosa top. Alldeles för gullig för mig, men likväl sådär söt att man inte kan låta bli att bli kär. Bara-för-att. Den har väckt tanken på ljust ljust rosa. Som det rosa i Tre-smak ni vet. Såg också den här bilden på Instagram, och det blev inget bättre av. Och det har jag lärt, att när rosa väl sätter tänderna i en spelar det inte längre någon roll om man passar eller inte…

Så idag efter jobbet hade jag to-do:s inne i stan. Trillade förbi (jag trillar ofta in i butiker, tro det eller ej) &Other Stories. För att kika på en sån där silkig smal sjal som Pamela Bellafsta tipsat om. Hittade den inte utan fick fråga en tjej i butiken. Som försvann iväg och kom tillbaka en ganska lång stund senare och såg lycklig ut. Jag hittade den. Det här är den allra sista! Och det vet vi ju att det är dom magiska orden. Den allra sista. Då måste man ha den.

Uppfylld av mig själv och min nyinförskaffade svarta tygbit i silke gick jag förbi ett reahänge med… smultronglassrosasomtresmakfärgade topar. I bland vid såna tillfällen kan jag nynna tyst för mig själv Baby think twice… Inte nu. Jag bara drämde till. Rosa top – tummen opp.

Framtid: ja, vad ska jag säga. Jag kommer naturligtvis att bo i den smultronglassrosasomtresmakfärgade topen hela sommaren. Och använda den smala svarta sjalen på trehundra olika sätt som skärp, sjal, i håret, på väskan, när jag leker blindbock…

Snipp snapp snut så var denna berättelse slut.