Jag har en kompis som jobbar med att sy och klä om möbler. Kläder, gardiner, båtdynor, möbler, kuddar, rubbet. Hon är så duktig. Igår var vi där på middag, och jag möttes av gröna sammetskuddar i deras fåtöljer. Men gröna sammetskuddar! I den perfekta gröna färgen.
Kanske jag måste lägga en beställning…
Vän av ordning och reda skulle verkligen vilja ha en sån här. På väggen hemma. Frågan är bara vilken vägg? Jag tänker nästan vilken vägg som helst. Men är osäker på om min man förstår mig och den.
Tänk att bara proppa en massa saker i den. På ett organiserat sätt, givetvis. Ohhh jag får ståpäls.
Jag skriver light för att det gäller små, men ack så fina, ting. Innan semestern blev jag inspirerad och skrev ut en bild på en orkidéesamling.
Ett gäng orkidéer samlade i en stor prins Eugen-kruka. Krukan har jag sen förr, men blomstren saknades. Hann inte greja innan vi stack till Sicilien, men väl hemma har jag varit på hugget. Dom är inte alltid billiga, men idag när jag handlade veckans lunchgrönsaker på Ica hade dom erbjudande om tvåstänglade (konstigt ord) orkidéer för 49 kronor styck. Jag slog till på tre stycken. Eftersom jag hade hoj fick jag inte med dom hem, dom får stå på jobbet och frodas någon dag till. Sen ska den få pryda lämplig plats hemma.
På Sicilien såldes det keramik och åter keramik. Allt från väldiga målade statyer och byster till fat och skålar. Allt sånt där (inte statyerna) är fint på plats i det varma landet. Men när man eventuellt kommer hem med den stora tallriken målad som en sol är känslan inte densamma. En keramikpryl fick jag ändå med mig. En kotte! Fråga mig inte varför (det gör min man). Jag fick feeling. Den har någonting. Och jag tycker att den gör sig även hemmavid.
