Man sover mer eller mindre ett dygn. Sen vaknar man och har världens dyngförkylning, men den där sjukkänslan ger med sig vartefter timmarna går. Man har ändå vett att hålla sig hemma från jobb. Skrotar runt, kollar en film, råkar klicka hem den där brallan man kollat länge på (ni vet den med den omöjliga benlängden som man bestämt sig för att bemästra) eftersom det trots allt är lite synd om sjuklingen, och kanske till och med slänger in en tvätt. Är man spritt språngande galen dammsuger man eventuellt också.
Den där omöjliga brallan som man blivit kär i.
1 Comment