Bara en tanke: om man jobbat med ett projekt i nästan ett år, och så blir det klart och förhoppningsvis lyckat. Är man då inte värd en present? Från sig själv till sig själv. Något som gör att man minns allt stök, bök, slit, roligt och galet. En fin grej, jag vet inte… kanske… ett fett statement-armband?
Håll ut, klipptid i helgen!
Puderrosa kashmirtröja och glittriga strumpor H&M, beige trekvartsbyxor COS, silvriga skor Kurt Grieger
Att människor löper amok på Ica, som firar hundra år, och sliter åt sig prisnedsatta varor direkt från lastpallarna. Är inte det märkligt? Och en smula pinsamt. Oförmågan att behärska sig över matvaror.
Jag: Jag har ont överallt i hela kroppen (efter gårdagens träningspass).
Maken: Jag har också ont i överallt.
Jag: Jaså, varför då?
Maken: Jag är så himla förkyld.
What the fuck?
Jag är helt färdig. Och har haft jättekul. Förutom i hinderbanan som var lite väl för mig. Ta sig över två meter höga murar, hoppa över och under trästaket, hänga och slänga sig i stänger. Med en militär som skrek GE MIG 30 BURPIES, OCH ÖKA! Avskavt skinn, blåmärken och skrubbsår som resultat. Men nu har jag i alla fall provat på. Och det vara kul med samarbetet med de andra i gruppen. Att vi klarade att få varandra över den förbannade muren.
Nu är jag hemma och dricker rödvin och äter ostbågar.
Träningskläder!
Det känns som vardag för jag är uppe med tuppen ( i skrivande stund 06.47) och strax iväg på en heldag med Friskis. Föreläsning, utomhusgym, indoor walking och ett danspass är vad som tänkts klämmas in för min del.
Som vi säger i bloggsvängen: Peppen!