Dottern har en mammig period och vill vara nära och med hela tiden, vilket är väldigt mysigt. Men jag får också lite dåligt samvete. Trots att jag nog inte ska behöva ha det. Visserligen är jag på Friskis minst en kväll i veckan, har nåt föräldraaktigt att stå i då och då, vecko-mat-handlar varannan vecka, någon enstaka gång ibland träffar jag kompisar. Men när jag är hemma (och det är jag faktiskt för det mesta) är jag verkligen närvarande. Myser med och kramas med barnen så att dom till slut tröttnar på mig. Mer kan man nog inte mamma sig. Inte jag i allafall.
No Comments