Farväl augusti, farväl för den här gången. Kom snart igen!
Svart sidentop H&M, svart pennkjol Hope, benvid kofta Filippa K, vita sneakers Tiger
Javisst, nu känner även jag antydan till förkylning och småhäng. Fasiken. Hoppas det bara är en ”touch” av sjuka som går över tills i morgon.
Pillade just fram den sista Panodil Zap:en ur min livsnödvändiga lilla neccessär. Den där som alltid behöver vara med i väskan utifallatt. Förutom avsaknaden av värktabletter finns i den:
Klockan är strax efter nio och jag är HELT slut. Det är som att jag orkar till en gräns på kvällen – cykla hem, skjutsa till träningar, laga middag, hämta barn, bada, fixa fötterna, måla mina och dotterns naglar, läsa läxor, packa för i morgon – och sen pyser all ork ut: poff.
Nu sitter jag i soffan och undrar hur jag ska hålla mig vaken längre än mina barn. Det blir en tuff och jämn kamp.
Jag började dagen med frukostseminarium (efter att ha cyklat extra tidigt till jobbet, morgonmotionen tummas icke på) på temat How to avoid death by PowerPoint. Mycket bra föreläsare och många goda råd.
Det må vara soligt ute, men jättevarmt är det inte.
Marinblå kashmirt-shirt Soft Goat, svarta byxor Rodebjer, marinblå kimono H&M, blå sneakers New Balance
Tack Villfarelser för ständig igenkänning och för lån av bild!
Jag har en känsla av att den här veckan kommer att att gå fort. Min agenda är redan full med budget, möten, träningar, veterinärbesök, barnklipp och utbildningar. Ni ska se att det alldeles strax är fredag igen!
För övrigt hänger det blöta kläder i hela mitt arbetsrum. Jag hade helt klart inte uppfattat att det skulle regna. Det regnade inte när jag cyklade hemifrån. Det började efter en stund. Det gör det alltid. Regnet är inte på min sida. Det är det aldrig.