Jag upplever en något av en ny-höst nu när jag ställt undan cykeln för i år (planen var att hålla ut till höstlovet. Dessutom slutade mina bromsar fungera, det blev jobbigt). Det är inte längre träningskläder som gäller när jag tar mig till och från jobbet. Det är riktiga ytterkläder! Det är ju härligt att dra på sig en rock eller snygg jacka istället för fleecetröja och neongul jacka. Stövlar eller skor istället för skitiga gympadojor. Favvoväska över axeln, inte nedsmutsade ryggsäcken. Jag är rent av lite snygg när jag tar mig till min arbetsplats. Alla tiders!
Ni vet den där irriterande personen på träningen? Som alltid ska ta i lite extra och överdriva alla rörelser? Nästan försöka överglänsa instruktören? Som ser ut att perverst njuta när andra flåsar och pustar?
Ikväll var jag den personen. Hade en löjlig överskottsenergi vars tryck jag tvunget skulle lätta på. Genom allt ovan nämnt. Väl medveten om det, men jag stod icke att hejda. Vad kan jag säga? Jag hade inte tränat på flera dagar, jag höll på att explodera!
Efter en helg med mycket gott är det nu så att jag SKA iväg och träna ikväll. Det känns sådär. Nu. Sen på plats känns det bra och efteråt skönt.
Så det så.
men som alltid jätteskönt att komma hem sen igen. Luleå var härligt, vi fick oss en minisemester och fick hänga med bonusdottern ett par dagar. Åker gärna dit igen.
Och ja förresten, jag skulle vilja ansöka om höstlov hela nästa vecka. Är det möjligt? Inte det? Nehej. Nä nä. Då jobbar jag väl då.
Syrrorna gör stan.
Vi åkte till Gammelstaden och strosade. Maken försökte ringa.
Jag är inget fan av offentliga pooler, men det är barnen.
Häng hemma hos storasyster. Som hade skaffat katt!
Flera timmar på Teknikens hus. Besökvärt!
Och en stund vid en strand i väntan på hemfärd.