Jag har fått återfall. På Mauro Scocco. Nu lyssnar jag sönder alla gamla Ratata- och Scocco-låtar.
Åh när det begav sig. Och begav sig gjorde det verkligen för jag upptäcker att jag kan texterna i så gott som alla låtar utantill. En gång i ungdomen stod jag i kö en evighet för att få min Sara-skiva signerad. Han frågade vem det var till och skrev med guldpenna och jag höll på att svimma, kräkas och dö samtidigt.
Linda <3 Mauro = sant
6 Comments
Me aussi!! Mauro och Ratata for ever!! Jag var dock lite mer kär i Johan Ekelund!!
tur för jag vill ha Mauro! ;D
80-talet i Linkande faller över mig, det är dags att spela några cds från förr känner jag. Tack för inspo. 🙂
Härliga tider strålande tider 😀
Åh, ibland kollar jag på Sarah-videon och bara drömmer mig tillbaka. Mauro forever <3
<3